erik och johanna

Helgen var helt underbar, vi har träffat andra svenskar! De är ett par tjejer som är volontärer i en skola i Gulbarga och vi hängde hela söndagen. En av dem är dessutom syssling med erik, så komiskt! Vi shoppade lite tyger som vi lämnat in och ska få uppsytt klänningar! Här ser ni när vi äter lite melon, granatäpple och ananas.




I fredags fick vi också komma hem till några i personalen som bor i byn här, och det var jättekul att se hur byn ser ut och spännande att komma hem till folk. Det har också flyttat in en amerikansk tjej till oss också så det är kul med lite fler människor att umgås med. Vi får så underbart god mat hela tiden, älskar alla sorters bröd man äter med goda röror till!
Indien är så mycket, mest är det fantastiskt. Men det är grymt intensivt och man pendlar ständigt mellan att känna glädje, frustration, inspiration och irritation. Glädje över alla härliga människor, roliga stunder och bra upplevelser. Frustration över språkproblem, alla missförstånd och att mycket tar så lång tid. Inspiration från alla vackra tyger och färger, den goda maten, de karismatiska människorna och spännande projekt. Slutligen irritation över alla som bara stirrar på en överallt. Hela tiden. Och man blir så upphöjd och eftertraktad som vit, vi har till och med varit med om ungdomar som ville ha våra autografer. Jag blir så arg och ledsen att vi har sån status bara på grund att vi har en vit hudfärg!


Här ser ni en bild från centrala Gulbarga och en bild från byn Bhopal Tegnoor där vi var och arbetade i idag.

I helgen ska vi bo i Gulbarga med de svenska volontärerna och se hur arbetet i skolorna och på barnhem går till där, ser fram emot helgen! Snart ska jag skriva lite mer om sjukvården här också, det är så mycket intryck hela tiden så jag vet inte var jag ska börja bara… nästa inlägg!

KRAM