måndag 15 februari 2010

Får och glidflygning


Hej! Oj var ska man börja, Nya Zeeland har så mycket fantastiskt... Sen sist har vi gjort massor, vi började med att åka inåt landet för att bla se det högsta berget Mt Cook.


Här vandrade vi en dag och hade picknick, en av alla mysiga picknickstunder..
Vi vågade inte tro på någon fin vandring då allt var helt igenmulet men precis när vi skulle börja gå sprack det upp och blev en så himla vacker dag..





Nya Zeeland består av 4 miljoner människor och 40 miljoner får, vi har nog snart sett alla...

Visst är det vackert?


Lunchstopp vid Lake Pukaki


Efter detta beslöt vi oss för att vara modiga, vi skulle testa på glidflygning.



Först ut var Johanna, helt exalterad över att få prova sin pilotdröm.


Glidflygning är som ett vanligt plan, med ett stort undantag. Den har ingen motor utan istället glider man bara fram med hjälp av vindar.

Vi såg över Lake Pukaki och Mt Cook
Visst, jag var lite nervös när det var min tur men Johannas lugnade glada blick som precis avslutat sin flygning hjälpte.



För att komma upp i luften behöver man hjälp av ett annat plan som drar upp en innan linan släpps och man får i det tysta glida fram uppe bland molnen.


Inte var det mindre häftigt när vi väl uppe i luften fick styra planet helt själva. Piloten berättade hur man skulle göra och sen var det bara att prova. Görcoolt men svårt. Men efter att ha flugit själv till landningsdags kände man sig åtminstone lite bättre. Piloten sa iaf att vi var duktiga =)




Sedan bar det vidare till Queenstown för att gå en del av en av världens mest berömda vandringsspår, Routeb0urn Track.



Nya Zeeland har verkligen vackra vyer och man ser "vykortsbilder" mest hela tiden. Här på väg mot Glenorchy och Routebourn Track...



Och tältningen då, jo för det mesta går det väldigt bra och det är svårt att klaga när vyerna är så här.


Kram på er!

2 kommentarer:

  1. Hej Johanna o Erik! Ni tycks ha en fantastisk resa med fantastiska vyer! Allt gott på resten av resan önskar er Mait, Lenas arb.kamrat o Elin Bengtssons mamma.

    SvaraRadera